Viljornas kamp

Det första stumpan gjorde när hon vaknade var att testa mig. Hon hade sovit hela natten och borde ha varit väldigt kissnödig. Jag vaknade när hon stod bredvid sängen och frågade efter sin Kitty. Jag lutade mig över sängkanten och såg Kitty ligga på golvet bredvid stumpan. Nu visste jag att stumpan somnat med Kitty i famnen igår kväll, precis som varje kväll, vilket betyder att hon burit dit Kitty helt själv.

Denna morgon stod hon och gnällde efter Kitty, och vägrade plocka upp Kitty själv. Hon tyckte att mamma får plocka upp Kitty. Mamma tyckte inte det. Jag försökte övertala henne om att vi far på wc först, och sen kan stumpan själv plocka upp den förbenade katten. Man kan säga att vi hade väldigt olika åsikter i frågan, jag lämnade striden och smet in på wc. Tänkte att hon må hellre kissa på sig än att jag ger efter ( även om det skulle ha varit så enkelt att ta upp katten).

Nöden blev för stor för stumpan så hon satte sig motvilligt på pottan. När vi var klara tog jag stumpan i handen, och sa "kom så hämtar vi Kitty". Väl framme hos Kitty såg hon på mig, men insåg att det nog är hon som får plocka upp katten.

Yes, jag vann den här gången! Men kriget är inte över än, hon fortsätter pröva mitt tålamod några hundra gånger varje dag.